torsdag 17 december 2009

TV-snurr - med niklas


En "laddad" Hyland på G..

Gomorron Sverige - plingelingeling!
Från slutet av 70-talet och in på 90-talet kunde vi inleda lördagsmorgnarna med att sjunga "plingelingeling". Programmet var Gomorron Sverige och sändes på lördagar mellan 08.00-10.00.

Morgon-TV på andra veckodagar kom inte igång förrän 1993 så lördagsmorgnarna på 70- och 80-talet med sitt Gomorron Sverige hade en helt annan genomslagskraft än vad det skulle ha idag.

Programledaren de första åren var Lennart Hyland som tillfälligt hade lämnat sin hörna och istället väckte svenska folket med sitt plingelingande. Men det var inte bara folk som var torr bakom öronen som bänkade sig framför TV-apparaterna. Även vi småttingar gjorde så.

Anledningen till vårt märkliga beteende var naturligtvis att SVT flirtade med oss små genom att visa Hacke Hackspett nån gång under programmet. Tyvärr blev man aldrig klok på när den där fågeln skulle dyka upp i programmet. (Förbannat störande fågel tycker man nu när man själv äntligen är torr bakom öronen.) Detta gjorde att man, kändes det som i alla fall, ofta var tvungen att se nästan hela programmet innan man kunde pusta ut med lite tecknat.

Att man offrade så pass mycket av sin barndomssömn för några minuters tecknat hade att göra med att utbudet i övrigt av tecknade program var mycket begränsat. Kl 15.00 varje julafton fick man förvisso en hel timmes tecknade julhälsningar från Kalle Anka och hans vänner och under vissa perioder fick man även en halvtimmes tecknat i veckan genom Tecknade Pärlor, men i övrigt fanns det inte mycket att hänga i julgranen. Så en liten svältföding på tecknat ville naturligtvis inte missa en hackande hackspett i hackande form.

En lördagsmorgon dök helt plötsligt Conny Rej upp i rutan. Han var en trollkarl som lärde oss barn lite finurliga trollerikonster. Jag lärde mig två trollerikonster av honom som jag fortfarande behärskar till fullo. Tyvärr är det svårt för mig att framföra dessa i skrivande text... Och tyvärr var trollerikonsterna även ganska svaga "ute på gatan" eftersom alla kompisar som man skulle göra tricket för själva hade sett Conny Rej på lördagsmorgonen. Varje gång Conny Rej utförde sina trick ropade han "Hej hej Conny Rej!"

En sommar lärde jag känna en norsk pojke, som hette Conny, på semestern som jag lekte med hela dagarna. Farsan hade den goda smaken att "döpa" honom till Conny Rej, så då kallade vi andra honom också för det. Undrar om han tog med sig det namnet hem till Norge? Jag lär aldrig få veta.

Gomorron Sverige har haft flera programledare. Den jag mest förknippar programmet med är Fredrik Belfrage, som ledde programmet 1985-1989. En annan sak som jag förknippar programmet med är trumvisparna som en trummis alltid spelade med i programmets intro. Har man någonsin sett såna trumvispar i nåt annat sammanhang?

Att det alltid var glada miner i Gomorron Sverige blir man påmind om när man ser de två översta klippen här nedan. Glädjen i första klippet, med Hyland från 1978, har knappast något motstycke i TV-historien. Jag finner nästan inga ord över deras fantastiska glädje. De enda ord jag möjligen kan få fram är promille och alkohol. Hyland spottade inte i glaset och det gjorde han knappast på lördagsmorgnarna heller. I första klippet kan vi även se de legendariska trumvisparna.





I andra klippet får vi en skymt av de klassiska frågesportslekarna "Hjulet" och "Stjärnvinsten". (Vi får även se mycket glädje, som sagt.)





I det tredje klippet kan vi se introt till Hacke Hackspett och i sista klippet får vi ett bonusklipp med introt till Tecknade Pärlor.









Ännu idag kan jag komma på mig själv sjunga eller nynna signaturmelodin "Gomorron Sverige plingelingeling - Gomorron Sverige plingelingeling - Gomorron Sverige plingelingeling"

niklas

2 kommentarer:

  1. Haha, glädjen är enorm! På andra klippet ser man programtablån några sekunder, 8.25 Bananmannen...say no more

    SvaraRadera
  2. ha ha ha vad säger man..."Gomorron Sverige plingelingeling..." En klassisk vinjett som etsat sig fast i pannbenet. Hyland har öppnat whiskypavan tidigt denna lördag. Vilket inte bara märks på hans lyckliga leende utan även tydligt på hans totalt malplacerade tomteluva i äkta bondläppstil. En njutning för själen. Vad är dagens morgonprogram jämfört med detta. Jag säger bara Bananmannen./ patrik

    SvaraRadera