En klassisk vadslagning - "vinylen står sig stark år 2000"
Ni kunde nyligen läsa om kassettbandens tjusning (och frustrationen runt dem). En mer nostalgisk komponent i vardagen är svårt att komma på. Alla, jag menar alla, har använt dem och spelat dem! Antalet personer som dammar fram sina kassetter idag med tillhörande kassettdäck är dock högst begränsat. Nyligen hörde jag dock ett inslag i radions p1 om att kassettbanden spås en ljus framtid då dessa lagrar information på ett alternativt sätt jämfört med dagens dominerande digitala lagrande. Ur ett sekretessperspektiv spås det att kassettbanden kommer att inta nya marknadsandelar framöver.
Apropå metallband, chrome, normal och allt vad de nu hette! Var det någon som någonsin förstod vad detta var bra för? Själv lärde jag mig att chrome var snäppet bättre än normalbanden och att metall was the shit! Om jag hörde någon skillnad? Inte vad jag kan minnas.
Förresten så är även vinylen på tillbakamarsch. Trenden är nu att skivbutiker runt om i landet bygger ut sitt sortiment för at ge plats för vinylskivor. Även yngre personer mellan 15-20 år uppges köpa musik på vinyl, vilket är häftigt då de inte ens levde när vinylen var utdöende.
Jag minns min sista vinylskiva. Det var den 13 augusti 1991 och brorsan kom in på mitt rum med Metallicas "The black album" till mig i födelsedagspresent. Jag hade sett Metallica i Köpenhamn några dagar tidigare och var naturligtvis hänförd av denna skiva. Strax efter detta började jag köpa samtliga Metallica på CD eftersom jag insåg att inom några år har jag ingen vinylspelare. Detta är en häftig paradox. Idag 19 år senare, köper samlare alla skivor på vinyl på samma sätt som jag köpte alla på CD. Framförallt uppges hårdrocksfans göra detta. Är det ett tecken på att den musiken har ett högre samlarvärde?
En av mina mest klassiska vadslagningar handlar om just vinylens vara eller icke vara. Året var 1992, det var sommar och jag och min polare Henrik spatserade i ett sommarvarmt Kiruna. Under promenaden diskuterade vi musik som vi ofta gjorde, och jag påstod då att även om vinylen var försvagad så skulle du alltid kunna köpa åtminstone topp-20 på vinyl. Henrik sågade mig totalt och menade att vinylen snart var ett minne blott. Här ingick vi ett vad. Jag menade att år 2000 skulle lätt åtminstone topplistan finnas att tillgå på vinyl i skivbutikerna medan Henrik trodde motsatsen, att det skulle vara kört. Vadet rörde 500 kr.
Detta måste vara mitt sämsta vad någonsin och mitt uttalande om vinylens utbredning år 2000 är nästan i stil med citat som:
"Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer."
- Thomas Watson, IBMs styrelseordföranden 1943
"Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."
- Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister
"Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem."
- Ken Olsen, Digital, 1977
Redan i mitten på 90-talet var vinylen obefintlig och de sista åren väntade Henrik bara på att håva in 500 kr. Jag höll dock stången och utbetalniungen ägde inte rum förrän nyårsklockorna ringt in ett nytt decennium.
Apropå metallband, chrome, normal och allt vad de nu hette! Var det någon som någonsin förstod vad detta var bra för? Själv lärde jag mig att chrome var snäppet bättre än normalbanden och att metall was the shit! Om jag hörde någon skillnad? Inte vad jag kan minnas.
Förresten så är även vinylen på tillbakamarsch. Trenden är nu att skivbutiker runt om i landet bygger ut sitt sortiment för at ge plats för vinylskivor. Även yngre personer mellan 15-20 år uppges köpa musik på vinyl, vilket är häftigt då de inte ens levde när vinylen var utdöende.
Jag minns min sista vinylskiva. Det var den 13 augusti 1991 och brorsan kom in på mitt rum med Metallicas "The black album" till mig i födelsedagspresent. Jag hade sett Metallica i Köpenhamn några dagar tidigare och var naturligtvis hänförd av denna skiva. Strax efter detta började jag köpa samtliga Metallica på CD eftersom jag insåg att inom några år har jag ingen vinylspelare. Detta är en häftig paradox. Idag 19 år senare, köper samlare alla skivor på vinyl på samma sätt som jag köpte alla på CD. Framförallt uppges hårdrocksfans göra detta. Är det ett tecken på att den musiken har ett högre samlarvärde?
En av mina mest klassiska vadslagningar handlar om just vinylens vara eller icke vara. Året var 1992, det var sommar och jag och min polare Henrik spatserade i ett sommarvarmt Kiruna. Under promenaden diskuterade vi musik som vi ofta gjorde, och jag påstod då att även om vinylen var försvagad så skulle du alltid kunna köpa åtminstone topp-20 på vinyl. Henrik sågade mig totalt och menade att vinylen snart var ett minne blott. Här ingick vi ett vad. Jag menade att år 2000 skulle lätt åtminstone topplistan finnas att tillgå på vinyl i skivbutikerna medan Henrik trodde motsatsen, att det skulle vara kört. Vadet rörde 500 kr.
Detta måste vara mitt sämsta vad någonsin och mitt uttalande om vinylens utbredning år 2000 är nästan i stil med citat som:
"Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer."
- Thomas Watson, IBMs styrelseordföranden 1943
"Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."
- Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister
"Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem."
- Ken Olsen, Digital, 1977
Redan i mitten på 90-talet var vinylen obefintlig och de sista åren väntade Henrik bara på att håva in 500 kr. Jag höll dock stången och utbetalniungen ägde inte rum förrän nyårsklockorna ringt in ett nytt decennium.
Två skivomslag i vardagsrummet år 2010
Men som sagt...vinylen spås en ny framtid och jag har plockat fram mitt gamla "Master of puppets" - album med Metallica från 1986 (se ovan). Nästan som nytt. Denna skiva pryder nu vardagsrummets vägg tillsammans med en annan av mina gamla skivor. Jag vet inte vad det är för grupp men jag gillar skivomslaget!...
patrik
Jag var så knäckt när vinylskivan skulle försvinna, jag fortsätta köpa dessa ända in i det bistra slutet. Min första skiva är jag lite osäker på , men det kan ha varit Samantha Fox.
SvaraRaderaHehe härliga minnen!
SvaraRadera