söndag 18 april 2010

Musiksnurr - med niklas

En låt jag minns (tyvärr)
Våren 1990. Sista terminen i 9:an och snart lämnar man grundskolan bakom sig. I rasthallen spelas den där låten varje dag. Jag gillar den inte. Jag stör mig på den. Vet inte riktigt varför, men så är det.

Alannah Myles sjunger sin Black Velvet och den spelas hela dagarna i Parkskolans rasthall. Själv sitter jag där och tittar ut genom fönstret mot Kiruna kyrka.



Fan, jag borde söka mig dit bort istället och försöka finna tröst och styrka. Gud giv mig styrka! Gör så att denna låt bort från mina öron försvinner.

Jag fann min ro så småningom. Hur det gick för Alannah Myles vet jag inte riktigt men 2004 dök hon helt plötsligt upp i den svenska Melodifestivalen. Kändes som att de 14 åren som hade gått sedan hon sjöng om svart sammet fortfarande inte hade gett henne någon sammetslen röst. Tvärtom såg hon ruggigt sliten ut och hade nog sökt tröst i diverse drogrelaterade substanser.

Jag överdriver naturligtvis mina vedermödor en aning men faktum kvarstår att jag aldrig gillat den där låten. Här har ni i alla fall Black Velvet och hennes bidrag från Melodifestivalen. Hoppas klippen fungerar, själv orkar jag inte lyssna igenom dem.







niklas

4 kommentarer:

  1. Har aldrig heller gillat den låten. Får dock fina minnen när jag hör den då den påminner om en bilsemester med familjen i Danmark. Den spelades konstant! /J

    SvaraRadera
  2. Ja, fina minnen kan få en annars dålig låt att komma i en annan dager. Kanske det kan komma in ett fint minne till den låten även för mig så småningom :-)

    SvaraRadera
  3. Va fan det är ju bara att slå av ljudet och njuta av hennes utseende om inte annat ;) Lite seg och enformig är låten men dock en One hit wonder klassiker! / K.Lubba

    SvaraRadera
  4. Hehe jo det är en klassiker. Men på ett segt sätt för mig... ;-)

    SvaraRadera